lekmedlivet

16 dagar kvar tills jag åker, det känns helt okej faktiskt. Begav mig för rösta gången på tre veckor till gymmet idag, och det var faktiskt, tro det eller ej, en befrielse att komma dit. Jag förstår helt plötsligt varför jag har stått ut med att släpa mig dit 3 dagar i veckan, man mår så otroligt bra. Jag smällde i mig en lussebulle som belöning.

Och en liten inflikning. Min far friade till sin flickvän i sin status på facebook. Det är sjukt.

Fast det var på tiden

Petra "September" Marklund växer för varje gång jag ser henne i "Så mycket bättre". Jag undrar varför man inte har lagt märke till henne förut, enligt mig har hon verkligen allt en artist och medmänniska ska ha för att vara så kallad "perfekt". Jag känner att min crush inte är hälsosam för mig.

Det var fan en riktigt fet kväll igår. Dansgolvet var fullproppat, stroben gick på för fullt, musik var grym, trevliga människor, jag skulle vilja säga att det var ganska lyckat.

Jag har bestämt mig för att klippa håret kort och det känns bra, på fredag ryker det.

Ska käka lite mat och sen träffa Amber och Mark över en fika, precis vad jag behöver denna lördagkväll.

Det låter töntigt men jag är lycklig ända in i själen. Jag har väntat länge på denna platta och har haft extremt höga förväntningar och nu när den väl är ute överträffar den allt. Detta är en extremt skicklig kvinna, om jag någon gång blir 10% så duktig och snygg som henne kommer mitt liv vara fulländat.

Jag kan inte påstå att det här vädret är så jävla phat och egentligen borde jag inte konstatera det här (för att det går alltid åt helvete efter) men jag är ganska lycklig ändå. Jag sitter i pentryt i skolan och chillar helt galet, om exakt tre veckor sitter jag på ett plan på väg till Thailand, när jag kommer hem väntar ett fett nyår, lite jobb och sen bröllop i Sundsvall, livet kunde varit värre med andra ord.

Så var det dags för helg snart igen. Om locket för örat, magvärken och huvudvärken skulle kunna släppa skulle jag se fram emot helgen nu mer. I morgon blir det en slags återträff med det sköna peace-gänget, det lär bli najs.

Okej vad händer egentligen med mig? Jag har alltid sett mig själv som en ganska bra och självsäker person men jag vet inte riktigt längre. När jag vandrar runt hemma och längtar till morgondagen för att jag då får sminka mig och sätta på mig bekväma kläder och känna mig snygg, så känns det som att så jävla självsäker kanske jag inte är. Eller när jag kollar på mina vänner och undrar vad som egentligen får dem att vilja vara med mig, jag är ju inget speciellt. Eller när jag lever ett dubbelliv och är för rädd för att avslöja det för att det skulle skapa konflikter. Vi gör alla våra val i livet, varför kan jag inte stå för mina? Varför kan jag inte acceptera att jag är ful när jag vandrar runt i slappa mjukiskläder och ser ut som ett lik? Varför kan jag inte förstå att jag har en del egenskaper som mina vänner gillar? Jag vet faktiskt inte. Jag känner mig något lost.

Jag är trött på att inte somna förrän klockan 5 på morgonen för att jag hostar så mycket, jag är trött på att veta att jag kommer spendera hela dagen hemma för att så fort jag går ut mår jag dåligt, jag är trött på att ha träningsvärk i magen för att jag har HOSTAT för mycket och jag är trött på allt som går på TV. Shit happens

Jag och Sofia har gjort det vi är bäst på. Vi har käkat en massa mat och godis, druckit kaffe och kollat på asbra youtube-klipp. Och allt detta samtidigt som vi varit barnvakt, har nog aldrig upplevt en så bra barnvaktskväll, jag tackar för det.

Sjuk. Who would have guess? Ikväll är jag barnvakt så det blir en hemmakväll med Sofia, idol, god mat och en hel del onyttigheter.

Jag fäller tårar utan att veta varför. Jag känner mig ensam, utan anledning. Jag vill rymma till ett annat land, utan att veta vad jag flyr från. Just nu sjunker jag genom jorden.