lekmedlivet

Så var det dags för helg snart igen. Om locket för örat, magvärken och huvudvärken skulle kunna släppa skulle jag se fram emot helgen nu mer. I morgon blir det en slags återträff med det sköna peace-gänget, det lär bli najs.

Okej vad händer egentligen med mig? Jag har alltid sett mig själv som en ganska bra och självsäker person men jag vet inte riktigt längre. När jag vandrar runt hemma och längtar till morgondagen för att jag då får sminka mig och sätta på mig bekväma kläder och känna mig snygg, så känns det som att så jävla självsäker kanske jag inte är. Eller när jag kollar på mina vänner och undrar vad som egentligen får dem att vilja vara med mig, jag är ju inget speciellt. Eller när jag lever ett dubbelliv och är för rädd för att avslöja det för att det skulle skapa konflikter. Vi gör alla våra val i livet, varför kan jag inte stå för mina? Varför kan jag inte acceptera att jag är ful när jag vandrar runt i slappa mjukiskläder och ser ut som ett lik? Varför kan jag inte förstå att jag har en del egenskaper som mina vänner gillar? Jag vet faktiskt inte. Jag känner mig något lost.

Jag är trött på att inte somna förrän klockan 5 på morgonen för att jag hostar så mycket, jag är trött på att veta att jag kommer spendera hela dagen hemma för att så fort jag går ut mår jag dåligt, jag är trött på att ha träningsvärk i magen för att jag har HOSTAT för mycket och jag är trött på allt som går på TV. Shit happens

Jag och Sofia har gjort det vi är bäst på. Vi har käkat en massa mat och godis, druckit kaffe och kollat på asbra youtube-klipp. Och allt detta samtidigt som vi varit barnvakt, har nog aldrig upplevt en så bra barnvaktskväll, jag tackar för det.

Sjuk. Who would have guess? Ikväll är jag barnvakt så det blir en hemmakväll med Sofia, idol, god mat och en hel del onyttigheter.

Jag fäller tårar utan att veta varför. Jag känner mig ensam, utan anledning. Jag vill rymma till ett annat land, utan att veta vad jag flyr från. Just nu sjunker jag genom jorden.

Räknade ut att jag tjänat 1250 spänn på drygt 6 timmars jobb denna helg, känns otroligt bra. Det skadar heller inte när jag får umgås med min sällsynta vän malin under arbetstid. Känner mig ganska taggad på livet idag och det är fucking amazing.

Vita skjortan, smilet och sminket är på. Jag är redo för jobb.

Jag älskar att komma hem på natten lite glad i hatten, inse att jag är ensam hemma, äta mycket mycket mat, kolla på en dålig tjejfilm och inse att jag inte måste gå upp förrän typ 3 i morgon. I love it, I love it, I lovet it.

Har idag suttit i studion, mixat och övningskört. Mina öron är något trötta efter att ha hört samma låt 6 timmar i streck  och min kropp är lite matt efter att ha spänt mig i två timmar i en bil. Men nu är det skönt. Nu vet ni.

Jag taggar och längtar

Jag tänker åka till landet på obestämd tid. Glömma svinen, äta brutalt mycket mat, gosa in mig i en soffa, bli lite småtjock och kanske också deppa lite för att snön har kommit. Det låter helt underbart.

Det går bra nu. Är nästan klar med andra låten på en vecka, kan kanske behövas efter en svacka på ett halvår. Men det gör mig i alla fall glad. Jag har fått bag på att gå runt hemma i sköna fula kläder, gräva in mig i mitt rum och spela in och njuta av den härliga doften av rummet när man går in igen. Ja lite ironisk var jag. Men jag har kommit på att hösten kanske inte är så dum i alla fall.

En hemmastil som slår allt annat. Lite avundsjuka förstår jag att ni är.

Idag åker Jonas bort en vecka, jag är lite ledsen. Varför åker alla bort hela tiden? Det är som att det existerar något schema där de byter av varandra. Första Sofia, sen Amber, nu Jonas och sen Sofia igen. Damn it.